Vi kan bättre tillsammans

Utnyttjar vi den samlade kompetens som finns i branschen på bästa sätt? Vi vill bestämt svara nej på den frågan. Idag är det många beställare som själva, med hjälp av konsulter, tar fram program-, system- och bygghandlingar för att sedan handla upp entreprenaden i maximal priskonkurrens. Vår övertygelse är att beställare på det sättet inte får det bästa och mest kostnadseffektiva projektet. Det finns bättre sätt att genomföra projekt men det kräver något som är en bristvara i branschen, nämligen tillit.

Peter Kvist, vd Arcona

Det finns en föreställning om att man som beställare själv bäst kan skapa värden genom att definiera projektet, beskriva det i ett förfrågningsunderlag och sedan handla upp en entreprenad i maximal priskonkurrens. Tron verkar vara att det leder till bästa genomförandet och den lägsta kostnaden. Det finns flera felaktiga eller tveksamma antaganden i detta:

  • Antagandet att projektet är komplett och korrekt beskrivet i handlingarna och därmed kalkylerbart på samma förutsättningar för alla anbudsgivare.
  • Antagandet att informationsöverföringen mellan de olika parterna hanteras i förfrågningsunderlaget.
  • Antagandet att beställare, arkitekter och tekniska konsulter är bäst lämpade att själva definiera produkten utan hjälp av dem som ska genomföra projektet, nämligen entreprenörer.
  • Antagandet att det räcker om beställaren har ansvaret för helheten i projekt.

Vi menar istället att:

  • Det tyvärr är alltför vanligt att beställare handlar upp utförandeentreprenader på bygghandlingar som är ofärdiga, dåligt samordnade och där byggbarheten inte är beaktad. Det lämnar stort utrymme för felräkning och spekulation hos anbudsgivare i möjligheterna att hämta hem ett lågt anbud med ÄTA. Entreprenörer är inte ohederliga i detta agerande utan är hänvisade till att följa de spelregler som beställaren sätter upp i förfrågningsunderlaget, på något annat sätt går det inte att vinna en upphandling som utvärderas på lägsta pris. Detta gäller särskilt i offentliga upphandlingar där kontraktsskrivning inte föregås av en dialog där oklarheter kan diskuteras och risker fördelas aktivt mellan parterna.
  •  I ett byggprojekt är det mycket information som hanteras och hur mycket vi än försöker definiera projektet i olika handlingar går det inte att komma ifrån att mycket sitter i huvudet på enskilda personer. Informationstappet genom ett projekts olika faser går att reducera genom att hålla ihop projektgruppen i så stor utsträckning som möjligt genom hela projektet. Det gäller oavsett om vi pratar om beställare, projektledare, arkitekter, tekniska konsulter, entreprenörer eller andra inblandade.
  •  Nyckeln till framgång i ett projekt är att beställare, konsulter och entreprenörer jobbar tillsammans från ett så tidigt skede som möjligt. Det är då vi samlar de bästa kompetenserna och verkar tillsammans för att leverera det bästa projektet. Alla jobbar för att beställarens affär bevakas samtidigt som man känner trygghet i sin egen affär. Alla parter ska göra det man är bäst på.
  • Ansvaret för helheten i projektet är kanske det enskilt viktigaste för ett lyckat genomförande. Den drivkraft som finns hos människor som känner ansvar är helt oslagbar och skapar det engagemang och den tillit som krävs. Det skapar även en ömsesidig respekt för varandra och för varandras affärer.

Nyckeln till framgång i ett projekt är att beställare, konsulter och entreprenörer jobbar tillsammans från ett så tidigt skede som möjligt.

Vi behöver ta vara på den samlade kompetens som finns i branschen. Vågar man tro på kraften i detta och lita på att alla jobbar för projektets bästa, kommer man söka lösningar för att jobba med tidig samverkan.

Det finns bra exempel där entreprenörer och beställare arbetat tillsammans från fastighetstransaktion till färdigt projektet i nära samverkan. Genom att arbeta med successiv och aktiv intäkts- och kostnadsstyrning i projektets alla skeden får alla aktörer i kedjan en trygghet i sina egna affärer. Det skapar ansvar och engagemang, vilket ökar sannolikheten för ett lyckat projekt. Det ger dessutom projekt med långt färre konflikter, långsiktiga affärsrelationer och mer kul på jobbet.

Man har som beställare alltid ett val hur man vill genomföra projekt, det gäller oavsett om man är privat eller offentlig beställare. Att som beställare välja entreprenad- och ersättningsform är en fråga om att aktivt fördela risker mellan beställare och entreprenör och oavsett val krävs kunskap om dessa mekanismer. Det är lite svårare när man måste förhålla sig till LOU men det finns många goda exempel även hos de offentliga beställarna.

Det är dags att skifta perspektiven! Vi som bransch behöver en ökad grad av samverkan, tillit och förtroende för varandras kompetenser! Vi kan bättre – tillsammans!

Peter Kvist,
vd Arcona

Texten publicerad som debattartikel i Byggindustrin 9 november 2021