Ett lyckat återbruksprojekt har gemensam målbild och tät dialog från start
Ett lyckat återbruksprojekt har gemensam målbild och tät dialog från start
I en tid då vi tillsammans måste hitta klimatsmarta sätt att renovera och bygga för att ha en chans att nå framtidens klimatmål, har återbruk av byggmaterial hamnat i fokus. Större fastighetsbolag startar egna återbrukshubbar och flera samverkansprojekt kring klimatintensiva material skapas. Arcona var tidiga med att prioritera lösningar som främjar återbrukade byggmaterial och har flera framgångsrika projekt i bagaget.
Varje år bjuder Arcona in sina entreprenörer till en leverantörsdialog, kallad ”LEDA” där olika aktuella teman diskuteras. För Victoria Lidfeldt, inköpschef på Arcona var det självklart att temat skulle vara återbruk på senaste ”LEDA” I november 2023.
Kan du berätta lite om leverantörsdialogen i höstas med temat ” Nyckeln till återbruk”?
Syftet med ämnet var att väcka intresse och öka förståelsen för återbruk. För den enskilda entreprenören är det svårt att förstå helheten och varför det återbrukas. Nickie Excellie från Alecta Fastigheter bjöd på en nutidsbild och efter det så genomförde vi ett panelsamtal där personer från hela kedjan (fastighetsägare/UE/arkitekt/återvinningsentreprenör/Arcona) var representerade.
Frågor som ställdes till panelen var bland annat; Hur skapar vi ett lyckat återbruksprojekt, vad krävs från alla parter, vad behöver vi lära oss, vad händer med garantier, hur kalkylerar man, vad är definitionen av ett återbruksprojekt?
Återbruk/cirkulärt byggande behöver alla länkar i kedjan för att lyckas och jag tror att vi alla fick med oss värdefull kunskap och inspiration om återbruk när dagen var slut.
Victoria Lidfeldt, inköpschef
Hur ser Arconas erfarenhet av återbruk ut?
Vi genomför och har genomfört flera projekt med återbruksambition. Då det inte finns något tydligt riktvärde eller definition för när projekt kan benämna sig återbruksprojekt så kan det vara väldigt olika nivåer av återbruk i projekten. Några exempel där vi tillsammans med kunden jobbat aktivt med en större grad av återbruk är Naturskyddsföreningen, Stadshus 2.0 AMF, Postnord HGA och pågående projekten Påsen i Hammarby Sjöstad samt Kungliga Konsthögskolan.
Hur resonerar leverantörerna av material idag om du jämför med tidigare?
Leverantörerna behöver jobba med cirkulärt materialflöde. I det korta perspektivet kan de fortsätta med försäljning men i det längre perspektivet behöver de bidra till att möjliggöra återbruk eller materialåtervinning. Producentansvaret kommer säkerligen skärpas mer och mer.
Fastighetsägare vill återbruka mer enligt tidigare undersökningar (Tyréns 2022) och återbrukshubbar har startat. Hur påverkar det inköpen?
Många fastighetsägare har på eget initiativ startat återbrukshubbar för att klara deras egna hållbarhetsmål (CO2). Ju mindre material vi slänger och ju mer vi återbrukar desto mindre CO2 utsläpp. Nyckeln är att se till att nyttja det material som finns i hubbarna och att kartlägga vad som finns i hubbarna så det går att projektera in i nya projekt.
Det blir enklare med hubbarna för fastighetsägarna, arkitekterna och hyresgästerna då tid för inventering av befintligt material kan göras innan projektering och produktion. Vi har i dagsläget inte köpt direkt från någon hubb, utan i de projekt där vi varit verksamma har det återbrukats inom projektet eller från andra källor som Wiklunds återbrukscentral.
Hur påverkas kostnaderna i projekten av återbruk?
Det kostar ungefär lika som innan, mindre materialkostnad men större tidsåtgång för genomförande
Jag gissar att ju mer erfarenhet vi och branschen får av återbruksprojekt kommer processer och hantering utvecklas kring detta och kostnadsbilden minskas.
Vilka resurser krävs för ett lyckat återbruksprojekt?
Det behövs en tydlig gemensam återbruksambition (målbild) för alla parter (fastighetsägare/hyresgäst/arkitekt/huvudentreprenör/underentreprenör) att jobba mot i ett återbruksprojekt för att lyckas så bra som möjligt. Och en tät dialog mellan alla parter.
Ser du någon trend i vilka material som återbrukas mest? Vad är anledningen?
Dörrar, partier, undertaksplattor, golvplattor, tegel – det är enkla material att återbruka avseende dimensioner, funktion och kulörer är standard.
Hur resonerar UE?
Många är nya inför återbruk. Det är inte lika enkelt och den normala tidsåtgången för att montera material stämmer inte alltid. Det är svårt att kalkylera och jag gissar att samverkan är en väg för att minimera riskpåslag och fördyrande kostnader i återbruksprojekt om det inte finns en väl dokumenterad inventering inför kalkylering och utförande.
Vad är den största utmaningen för Arcona (och andra byggföretag) när det gäller återbruk av material? Jag skulle säga att det är att hitta tagare av material samt processen kring logistik, märkning och provning.
Vad tycker du krävs för att öka takten när det gäller återbruk av material?
Vi behöver branschgemensamma initiativ för att landa återbruksmaterial innan de monteras in i nästa projekt och regelverk som tillåter avsteg vid återbrukade material.
Vilka är de viktigaste incitamenten för leverantörerna, UE, kunderna?
Alla vill bidra till en klimatomställning och omvärldens krav på cirkulär ekonomi, men i slutänden så vill alla tjäna pengar, så incitamentet är som jag ser det att om vi inte är på spåret idag så kommer vi inte ha ett spår om några år. Aktörer som inte bidrar till klimatomställningen har helt enkelt ingen marknad att jobba på.
Hur ser återbruket ut om fem år tror du?
Jag tror att återbruk är en lika naturlig del av ett byggprojekt som att gipsa väggar och det kommer säkert finnas nya typer av specialistgrenar hos UE. Alternativt nya UE som specialiserar sig på återbruk av till exempel armaturer, rengöring av tegel, inventera material innan ett bygge startar.
Personliga reflektioner generellt om ämnet?
Återbruk är en liten del av klimatomställningen, men någonstans behöver vi börja, och gällande återbruk så har vi en möjlighet att bidra.
Under temat #skiftaperspektiven lyfter och debatterar Arcona en rad heta ämnen som är viktiga för såväl Arcona som byggbranschen som helhet. Målet är att få igång en dialog som kan leda till förändringar och förbättringar för byggentreprenörer och branschen.