Naturskyddsföreningens rikskansli – ett byggprojekt med återbruk i fokus

I en osäker tid, med stigande priser på material och osäkra leveranser, gäller det att hitta nya lösningar som säkerställer byggprojekten. Att alla inblandande i projektet samverkar från start och hittar kreativa grepp tillsammans är viktigare än någonsin. Kanske är det nu vi ser en ny fas av klimatsmart byggande ta fart, för när materialtillgången sinar får återbruket ta större plats.

När Arcona fick uppdraget att bygga om Naturskyddsföreningens rikskansli på Åsögatan i Stockholm var det fokus på just återbruk och miljökloka val. Carin Westman, platschef på Arcona, och hennes team fick redan från start tänka i lite nya banor och det var inte alltid helt enkelt att få alla att faktiskt tänka ”utanför boxen”.

En beställare som har tydliga riktlinjer gällande hållbara lösningar, vad var din första reflektion som platschef?

Jag kände direkt att detta skulle bli ett kul och lite annorlunda projekt. Bygghandlingar och tankesätt gällande hållbart byggande var väl genomarbetade i tidigt skede. Ett väldigt bra samarbete i nära relation med beställare och arkitekt borgade för en lyckad byggprocess från vårt håll.

Hur valde ni UE utifrån förutsättningarna i projektet?

Vi valde att gå in exklusivt med UE som vi haft nära samarbete med i tidigare projekt. Det gjorde att vi fick en smidig byggprocess där vi blev färdiga i tid. 

Kan du berätta om hur ni samverkat med beställaren?

I tidigt skede belyste beställaren sitt engagemang för miljö- och hållbarhetsfrågor, vilket utgjorde grunden för hela projektet och för Arconas åtagande. Under hela byggnationen höll vi ett tätt samarbete där vi tillsammans hade frekventa byggmöten med alla inblandade i kombination med kontroller på plats.

Vad är viktigt att tänka på när man arbetar med ett projekt där fokus är på återbruk?

Att man i tidigt skede skapar en samsyn med alla involverade, såväl arkitekt, beställare, byggföretag som underentreprenörer. Det är också viktigt att tänka på logistiklösningar för det som skall sparas samt återbruk från andra aktörer såsom andra byggen, möbelleverantörer, med mera.

Tydligaste skillnaden på det här projektet om du jämför med tidigare projekt?

Carin Westman – foto: barabild.se

I det här projektet var vi hela tiden uppmärksamma på vad som skulle återbrukas samtidigt som vi informerade underentreprenörer löpande om miljö- och hållbarhetsprofilen i projektet. Så den stora skillnaden jämfört med tidigare projekt var just vårt stora fokus på återbruk av material tillsammans med beställaren.

Kan det här vara ett nytt sätt att arbeta på som har förutsättningar att expandera?

Ja, det tror jag absolut. Både ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv är detta något jag tror kommer expandera stort i framtiden. Idag brottas vi dessutom med långa leveranstider både på grund av kriget i Ukraina och covidpandemin, stigande materialkostnader och en osäkerhet när det gäller tillgång till material generellt. Den här problematiken kan vi minimera om vi har större fokus på återbruk i projekten.

Hur kan man vara säker på att hitta material för återbruk? Finns det några svårigheter med det och i så fall hur löste ni det i projektet?

Tidigt i projekteringsskedet bör detta alltid lyftas. Tillsammans med beställaren löste vi det genom att ta in erfarna konsulter som är vana att arbeta med hållbarhet samt har återbruk i fokus. I kombination med ett gediget undersöknings- samt utredningsarbete lade vi en bra grund för ett lyckat projekt. Vi tog sedan fram bygghandlingar där det tydligt framgick vad som skulle behållas eller byggas om och där materialen är valda utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.

I arkitektens inredningsprojekt fanns även ett tätt samarbete med en möbelleverantör som specialiserat sig på återbruk av gamla kontorsmöbler. 

Kan du säga något om fördelar respektive nackdelar med kostnaderna för projektet utifrån den hållbara aspekten?

Man kan väl säga att kostnaderna har fördelats på ett annorlunda sätt, det blev lite mer av logistikkostnader och ombyggnads- och renoveringskostnader. Samtidigt blev det lägre fraktkostnader och vi sparade in på emballage och restprodukter. Inte heller köptes det några överkvantiteter, utan snarare komplement där det behövdes.

Summa summarum blev det mindre kringkostnader som belastade projektet.

Vad är du mest stolt över i projektet?

Att det blev så otroligt fint och genomtänkt samtidigt som det känns bra för vår miljö. Nu ser jag fram emot att få visa andra vilket fint resultat man kan uppnå med denna typ av hyresgästanpassning.

Vill du se att fler väljer att bygga så här? Kan alla aktörer välja att bygga med återbruk?

Ja, det vill jag definitivt. Enligt mig är detta något vi har en skyldighet att jobba vidare med. Alla aktörer kan bygga med återbruk. Det krävs bara att man omger sig med de som har erfarenhet av detta sedan tidigare och att man har ett tätt samarbete redan i tidigt skede och genom hela byggprocessen.

Är det någon händelse eller känsla som etsat sig fast hos dig från det här projektet?

Under projektet fick jag flera gånger höra hur fina lokalerna blir. Denna återkoppling var speciell att få från personer som varit fundersamma när det gäller återbruk och hela miljöinriktningen i projektet. Känslan av att ha vänt deras synsätt kändes väldigt stort.

Under temat #skiftaperspektiven lyfter och debatterar Arcona en rad heta ämnen som är viktiga för såväl Arcona som byggbranschen som helhet. Målet är att få igång en dialog som kan leda till förändringar och förbättringar för byggentreprenörer och branschen.