Lyckade exempel på samverkan i tidigt skede: Glömstaskolan, ritad av Arcona arkitekter

Hej Cecilia Jakobson, arkitekt SAR/MSA på Arcona Arkitekter!
Arconas vd Peter Kvist, framhåller i en debattartikel vikten av att arbeta tillsammans från ett tidigt skede till slutleverans. Ett projekt där man arbetat i tidig samverkan är Glömstaskolan F-3 i Huddinge och här var du med i projektet från start till mål. Vad är viktigt att tänka på när man ritar skolor?

Cecilia Jakobson, Arkitekt SAR/MSA

Lyssna på beställarens och eventuella hyresgästers behov. Det är viktigt att så tidigt som möjligt i projektet fånga upp vad det viktigaste är för alla intressenter. Just detta är något vi ofta jobbar fram i en startworkshop. Det kan gälla både rent rumsliga frågor och gestaltning, men också arbetssätt i projektet.

Med skolor känns det extra viktigt att behålla en lekfullhet i projektet. Kom ihåg vilka det är som ska nyttja huset och försöka se det från deras perspektiv.

Vad tycker du är viktigt för beställaren att tänka på för att uppnå bästa resultatet?

Att tydligt ha formulerat både för sig själv och projekteringsgruppen vad man har för målbild. Vad är det som är viktigt i slutprodukten och hur ska vi få fram det?

Det är också viktigt att vara orädd för att lyfta frågor och funderingar tidigt i projektet. Ju tidigare man lyfter stora frågor, desto mindre kostnadsdrivande blir det. Stora ändringar sent i projekt slår hårt både ekonomiskt och tidsmässigt.

Glömstaskolans arkitektur är väldigt uppskattad av både elever och lärare.
Kan du berätta vad som är speciellt med skolan och varför?

Båda ”stora” Glömstaskolan och Glömsta F-3 har ett mindre traditionellt upplägg av pedagogik där man tillhör en hemvist snarare än en klass. Varje hemvist är ritad för att husera cirka 90 elever, alltså motsvarande tre ”traditionella” klasser, men gränsen mellan årskurs och klass har suddats ut.

Varje hemvist har öppna arbetslandskap, små rum för enskilt arbete eller arbete i mindre grupper, gradänger för samling och genomgång samt mer traditionella ”klassrum”. Det finns även rumsdelare som ger möjlighet att både öppna upp och dela av utrymmen efter behov.

Kan du berätta om projektet från start? Vad var ”framgångsreceptet”?

Vi kom in tidigt i programhandlingsskedet och fick vara med och arbeta fram en programhandling i ett nära samarbete med både beställaren, hyresgästen och övriga projektörer. Det fanns en förstudie gjord sen tidigare där man tittat på volymen grovt sett samt byggnadens placering på tomten.

Vi startade med att kasta om stora delar av huset för att skapa ett bättre flöde, transparens i huset samt en layout som lämpade sig för den typ av pedagogik som skolan jobbar med.

Det var många vändor fram och tillbaka i början och ett bitvis ganska intensivt arbete med både med den kommunala fastighetsägaren Huddinge Samhällsfastigheter (HUSF), Barn- och ungdomsförvaltningen och skolans rektor för att få fram en planlösning som alla var nöjda med.

Det är viktigt att försöka förstå tankarna som ligger bakom tidigare beslut och försöka hitta lösningar som funkar för alla.

Är det något du är särskilt stolt över vad gäller Glömstaskolan?

Man får inte vara rädd för att ifrågasätta och omarbeta tidiga skisser och tankar för att arbeta fram en produkt som alla tror på. Vi jobbade otroligt mycket med att skapa en trygg och kreativ miljö för eleverna där det finns utrymme för både gemenskap och enskildhet samtidigt som lärare kan ha god uppsikt över hemvisten.

Det är en utmaning att skapa moderna, öppna och adaptiva ytor, men samtidigt ha med sig i bakhuvudet att pedagogiken kan ändras och att även byggnaden då måste kunna göra det. Jag tycker att det är precis det vi lyckades göra och det är jag stolt över.

Vad tar du med dig till framtida projekt?

Inget projekt är det andra likt utan man alltid måste gå in med ett öppet sinne i projekten. Var lyhörd utan att för den del åsidosätta din professionella integritet.