Lyckade exempel på samverkan i tidigt skede: Hägerneholm, ritad av Arcona Arkitekter

Hej Peter von Essen, arkitekt på Arcona Arkitekter!
Att arbeta i samverkan från start till mål och de fördelar det medför är något Arcona har lång erfarenhet av. När Arconas vd Peter Kvist i höstas gick ut med en debattartikel i Byggindustrin, med syftet att belysa vikten av tidig samverkan med tillit och förtroende i fokus blev ämnet än mer aktuellt. Hägerneholm är ett samverkansprojekt och ni var ett team från start till mål. Vilken betydelse fick det för slutresultatet?

Peter von Essen – arkitekt

Väldigt stor betydelse. Det var en ambitiös beställare som hade en tydlig bild av vad man ville åstadkomma. Tillsammans kunde vi via samverkan landa i ett projekt som alla var stolta över och ett prestigelöst samarbete med högt i tak. Detta innebar att alla inblandade kände att man kunde lyfta tankar och idéer och att dessa hörsammades. Vi jobbade även med en referensgrupp som bland annat bestod av lärare från omkringliggande skolor. Vi gjorde bland annat platsbesök. Den goda stämningen i den gruppen spred sig sedan vidare i projekteringsgruppen och vidare till produktionen.

Varför är det positivt att beställaren är med redan i tidigt skede?

Att beställaren är med i tidigt skede ser jag som en förutsättning för ett lyckat projekt. Jag som arkitekt gestaltar ju den information som beställaren levererar. I det här fallet hade Täby kommun ett tydligt fokus på tillgänglighet. Inte bara det att skolan ska vara fysiskt tillgänglig, utan även att alla elever ska känna sig inkluderade och ha samma förutsättningar. En sådan tydlig målbild tidigt i projektet är alltid en bra förutsättning. Sedan är det viktigt att beställaren är med hela vägen, även i bygghandlingsskedet.

Du har arbetat länge med att rita offentliga byggnader såsom skolor och idrottshallar. Vad är viktigt att tänka på när man ritar skolor och idrottshallar?

Att ha slutanvändaren, eleven samt personal i fokus. Att i tidigt skede sätta programmet, det vill säga vad byggnaden ska innehålla, och att beställaren är närvarande under processen. Det är också viktigt att tidigt ta fram en referensgrupp med platsbesök för att alla ska sikta mot samma målbild: vilken typ av skola vill vi ha? Tidiga workshops med samtliga inblandade, beställare, politiker, entreprenörer, konsulter och slutanvändare är också en förutsättning för att lyckas.

Vad tycker du är viktigt för beställaren att tänka på för att uppnå bästa resultat?

Tydlighet: Vad är det för skola man vill bygga och framför allt för vem? Vad bör fokus vara, vilken typ av pedagogik ska tillämpas? Finns det några fokusområden och hur kan dessa på bästa sätt framföras? Sedan när projektet väl är igång så är det viktigt med engagemang, att vara närvarande genom hela processen. Viktigt är också att snabbt kunna svara på frågor och att svaren är förankrade. Även tillit är viktigt, att man litar på processen och de konsulter och övriga som är inblandade.

Hägerneholm var ett stort projekt som inrymmer både skola och idrottshall. Kan du berätta om projektet?

I en ny stadsdel, Hägerneholm, belägen i Täby kommun, ritade vi en 9.400 kvadratmeter stor skola samt en ca 3.000 kvadratmeter stor idrottshall. Skolan är ursprungligen ritad som en F-6 skola som sedan har utökats till F-9 för 600 elever och 110 förskolebarn. I byggnaden finns också en förskola inritad.

Skolan består av tre tyngre byggnadskroppar i tegel som innehåller lärosalar och administration. Fasadens tegelblandning med sina brunröda kulörer med svarta inslag ger en varierad fasad som harmonierar med omgivningen. Den oregelbundna fönstersättningen ger ljusa lärosalar med möjlighet för elever att sitta i fönstren.

En central glasad byggnadskropp binder samman de tre tyngre delarna och består av kommunikationsytor, en stor sittgradäng och matsal.

Den centrala delen med gradängen har gestaltats med levande material i form av träribbor och industriparkett som förutom att ge ett varmt intryck även bidrar med akustiska egenskaper. Vi tog fram en grafisk identitet till de olika byggnadskropparna och hemvisten med avstamp i huvudtemat ”världen och vi”. Detta är även ett tema som konstnären Johan Bergström Hyldahl utgick från när han tog fram den konst som smyckar en av väggarna vid huvudentrén.

Hägerneholmsskolan hyllas av både elever och lärare för sin inomhusmiljö och många lyfter fram ljusgården med den magnifika trappan som något alldeles extra. Hur gick tankarna när ljusgården växte fram på ritbordet?

Den stora gradängen, med integrerad trappa, fungerar även som läktare när skolan samlas i större grupper. Den öppna, ambitiösa gradängen kontrasteras av rummet som skapas under trappan där man kan sätta sig mer avskilt. Denna avskilda funktion är något vi har fokuserat på i projektet. Att ge elever möjligheter att dra sig undan för att studera eller läsa en bok i fred.

Beskriv arbetet med idrottshallen och vad som var viktigt att tänka på redan i tidigt skede?

Den viktigaste frågan är vem som är brukaren. Är det en renodlad skolhall eller kommer föreningar och privatpersoner hyra denna kvällstid? Detta påverkar storlekar på förråd, antal omklädningsrum, med mera. I fallet med Hägerneholmshallen skulle förutom skolan även Täby innebandyklubb nyttja hallen som sin hemmahall. Detta innebar att vi behövde en läktare med plats för 500 sittande, café och kansliytor.

Vilka detaljer fick extra fokus när ni ritade idrottshallen och varför?

Jag skulle säga att det nog är det faktum att en av Sveriges största innebandyklubbar skulle ha hallen som hemvist. Detta ställde krav på vissa funktioner, AV-utrustning med mera.

Är det något du är speciellt stolt över när det gäller idrottshallen?

Att vi lyckades få in alla funktioner på en så liten yta utan att göra avkall på gestaltning eller funktioner.

Avslutningsvis, är det något annat som du vill lyfta fram med Hägerneholm?

Förutom skolan och idrottshallen ritade vi även ett parkeringsgarage med ovanliggande konstgräsplan. Det skapar en helhet som vi är väldigt stolta över.